Jaros träningar har kört igång nu. För oss betyder det mer tid i Tellushallen och betydligt mer makaroner. Som idag. Vi förde Walter till träningarna mitt i lunchtid och kom hem och kokade makaroner. Kidsen var hungriga, men vi hade ingen tid till att röra ihop någon gourmélunch. Diskussionen i bilen på vägen hem till makaronerna gick lite såhär:

Jag: Ska vi fara å skrinna idag?

Jada: Jå, jag vill fara å skrinna!

Casper: Nää, jag vill fara till Tellus

Jag: Men om vi far å skrinna först och sen till Tellus?

Casper: Nää, jag vill bara fara till Tellus

Jada: Men jag vill skrinna

Jag: Vi far först och skrinna och sen till Tellus, så får alla som dom vill.

Casper: Jag tänker int skrinna. Jag tänker bara spela fotboll. Jag tycker bara om att vara i Tellus.

Nåja, sagt och gjort. Vi skrinnade först. Efter att suttit på en bänk och surat i ungefär 15 minuter bestämde Casper att han ska nog skrinna i alla fall. Så då skrinnade vi alla. Efter ungefär 10 minuter till tyckte Casper att nu var det hans tur att få som han ville, så vi packade ihop och for till Tellus.

Då vi kom till Tellus var det beep-test på gång och jag kände en enorm lättnad över att få sitta på en bänk och se på. Bara tanken på alla typer av konditionstest får mej att må fysiskt illa, men nu vet jag ju att det inte finns minsta lilla risk för att jag ska bli utsatt för något sånt. Det är en skön känsla.

Det gäller att vara beredd på det mesta då man ska någonstans, annars får man köra fram och tillbaka och hämta fotbollsskor, Messitröja, hjälmar eller fotboll. Det har hänt några gånger och man ska ju lära sej av sina misstag.