Ni som mådde eller mår så ootrooligt bra som gravida, ni som bara ääälskade att gå på gym, springa och baka kladdkakor och bjuda på middagar ända tills dagen ungen föddes, ta inte det här personligt, men er tycker jag inte jätte mycket om just nu. Visst, jätte kiva för er. Men att det ska slängas i ansiktet på mej var och varannan dag då man själv mår värre än man förtjänar är inte kiva. Jag blir ju så avundsjuk!! Då har jag det enkelt om vi jämför (för det är ju det vi ofta sysslar med) med tillexempel Linn.

Jag är så trött, såå trött. Ryggen värker, ena skinkan värker och det strålar ner i benet. Okej, jag tog kanske i lite väl ordentligt från morgonen idag och dagen blev väl kanske lite för lång med tanke på min för tillfället ganska bräckliga fysik. Men kom igen nu. Från 7.30 till 14 SKA man orka. Då det dessutom inkluderar en timmes lunch ska det inte få vara ett problem. På jobbet drack jag mest kaffe och pratade. Ingen jätte tung dag, alltså. Det var fem före att jag fick stanna och lämna frukosten vid vägkanten då vi fört kidsen till skola och språkbad, men det klarade jag mej i alla fall undan. Idag.

Då jag kom hem på eftermiddagen somnade jag direkt. Vaknade med huvudvärk och lite annan värk, slängde in värkmedicin och vaknade senare minus huvudvärken. Nu är jag trött igen och försöker samla krafter för att få håret tvättat.

Men det är ju i alla fall fredag. Det är helg. Casper är hos sin pappa, Jada spelar angry birds på iPaden och Walter lagar mat. Jag har fått gnälla av mej lite, så nu känns det pikulite bättre.