Våra barn har totalt motsatta känslor då det gäller siffror. Den ena älskar, den andra hatar. Den ena tycker att siffror är något av det roligaste man överhuvudtaget kan syssla med, den andra skulle antagligen inte ha något emot att aldrig behöva se ett till mattetal i resten av sitt liv.

Casper tycker om siffror. Det är så lätt, det är ju bara att räkna. Jada skulle antagligen bränna matteboken med ett stort leende på läpparna. Walter och Jada kämpar sej igenom läxa efter läxa. Casper kommer och frågar om jag kan skriva mattetal åt honom så att han också får göra en matteläxa.

Jag har försökt förklara för Jada att man inte kan vara bra på allt, men att det hjälper att sitta stilla och lyssna i skolan. Vi räknar saker hemma, vi funderar hur många det blir tillsammans, men så länge det finns minsta lilla möjlighet att tappa koncentrationen är det svårt. Casper kan studsa runt i rummet på samma gång som han räknar ut vad 7+9 blir. Utan problem och utan att använda fingrarna. Det är orättvist, tycker jag. Casper har fått order om att hålla sej borta från köket då det är läxläsning på gång. Annars sitter han som på nålar och kämpar med att hålla inne med svaret.

Men som sagt, man kan inte vara bra på allt. Matte är en sådan sak som man endera kan eller inte kan. Jag har så otroligt svårt att relatera till att ha svårt med matte. Matte var min grej, det är logiskt, det är ju bara siffror.Men jag lider med Jada. Jag ser hennes frustration, ser hur hon kämpar med något som är precis samma sak som hon redan gjort i skolan tidigare under dagen.

Vi räknar legoklossar, pengar, frukter.. allt för att försöka få grepp om hur stor skillnad det är mellan fem och tio, för att kunna SE vad som händer då man adderar eller subtraherar. Tidigare hjälpte jag med alla läxor. Men jag klarar helt enkelt inte av att se henne kämpa så innerligt med matten, så jag lämnade över det på Walter. Det är nyttigt för honom också, tror jag. Han får vara mer delaktig i skolarbetet som annars enbart går på svenska. Hon kommer att få en aha-upplevelse en dag och liksom se sambandet mellan  siffrorna, det tror jag verkligen på, men just nu är det kämpigt och det känns hopplöst svårt att sitta bredvid då det inte finns något man kan göra för att hon lättare ska förstå. Matte är helt enkelt inte hennes grej. Läsning, däremot, det är hennes grej. På två språk, dessutom.

Här ser ni en som övar på att skriva siffror. Att skriva siffrorna är det som är svårast.