Då det äntligen händer

Jag har varit den tröttaste typen i världen den senaste månaden. Mörkret i kombination med en bebis som vägrar sova före klockan närmar sej 2 på natten har verkligen tagit musten ur mej. Idag är det annorlunda. Han somnade inte före 1, men sov 10 (!) timmar i sträck. Jag har inte känt mej så utvilad på ett år, känns det som.

Jag vet inte om det var den första portionen potatis som gjorde nattsömnen så bra, eller om han också var utmattad efter att ha vakat i nästan 4 månader. Det återstår att se, men får jag en sån här natt ens en gång varannan vecka känner jag att det kommer att göra stor skillnad.

Det har ju gått en tid sedan mitt senaste inlägg här, så vi har hunnit med en hel del. Jag bjuder på en bild av två stycken fest klädda: Gambäfammo och Nico på småkusin Hugos dop för knappt två veckor sedan.

IMG_2490

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s