Kategori: Footballers Wife

Nu är man inte så kaxig, del 2

Publicerat den av Nina MooreLämna en kommentar

Ibland blir man sjuk, det är oundvikligt. Jag brukar fixa att var sjuk ganska bra, det brukar inte bli så farligt. Lite feber eller lite ont i halsen och så, easy.

I lördags brakade det lös. Jag vaknade kl 6 på morgonen av att jag frös något otroligt. Jag brukar inte hålla på och kolla febern, jag tycker bara att man blir lite mer ynklig om man ser hur det ligger till. Nu kände jag i alla fall att det är läge att plocka fram termometern. 39,4!!! Jag fattar inte? Var kom det ifrån? Visst har jag känt på mej att något ligger och pyr där, men aldrig trodde jag att det skulle resultera i så mycket feber.

IMG_3636

Walter skulle komma hem på lördag kväll, men med både gymnastiktävlingar, träningar och ett 9 månaders energiknippe på programmet kände jag att det var läge att kalla in kavalleriet. Moffa kom vid 7 och allt var frid och fröjd. Jag steg upp ur sängen en liten stund på eftermiddagen, men annars låg jag bara.

Moffa fixade alltså biffen på lördag tillsammans med min inneboende svåger, på söndag fixade Waltsu. Tills Niclas också fick feber. Det finns inget värre än då barnen blir sjuka. Speciellt en som inte kan säga var det gör ont.

På några dagar gick vi från två superenergiska till två ynkliga som bara nyser, hostar, fryser och svettas. Walter åkte tillbaka till Oulu i morse, så nu är det upp till mej att ta oss genom dagarna. Ikväll då jag går och lägger mej skall jag lägga all min tankekraft på att vakna feberfri i morgon. Värkmedicinen börjar vara slut, så det börjar vara dags nu.

Bara för att klargöra lite

Publicerat den av Nina MooreLämna en kommentar

Nej, barnen och jag kommer inte att flytta till Oulu med Walter. Ja, vi kommer att åka dit, antagligen ofta, men vi kommer inte att flytta. Så. Nu kan alla sluta fråga när vi flyttar.

Jag städade inte. Det var så otroligt pinsamt att släppa in två helt okända människor i vårt allt annat än rena hem i fredags, men att sen komma hem och känna hur det doftade rent var underbart! Jag kan verkligen rekommendera ALLA att ta hjälp av en  städfirma lite nu och då.

Förutom att inte städa och inte flytta till Oulu har vi varit mycket ute den senaste veckan.

IMG_3610IMG_3586

Vår supergranne har skottat snö och is från taket. Jag var livrädd att någon skulle få det i nacken varje gång dörren stängdes.

IMG_3600

Jag försöker få in lite rutiner för mej själv. Då gäller det främst att äta på vettiga tidpunkter, eller äta över huvudtaget eftersom det har varit lite dåligt med det den senaste tiden. För det mesta har det blivit så att jag stått vid arbetsbänken i köket och slängt i mej något så länge Niclas varit på väg in i vardagsrummet för att dra ner gardinerna. En lampa fick sätta livet till för några dagar sedan.. Han är snabbare än man skulle kunna tro.

IMG_3589

Då jag erkände mej besegrad

Publicerat den av Nina Moore1 kommentar

För det mesta fixar vi vardagen på egen hand här hemma. Ni vet, matlagning, klädtvätt, städning och så vidare. Efter att Walter for till Oulu har framför allt städningen känts som en utmaning. Jag menar, hur storstäda med tre ungar i huset? Det är inte direkt så att jag kan skicka dem till den västra vingen så länge jag städar i den östra. Helst skulle jag tömma lägenheten på folk och städa i lugn och ro. Det har inte riktigt funnits tid till det. Istället har jag dammsugit lite här, torkat lite där.. Man kan lugnt säga att det skulle behövas en ordentlig storstädning.

Förra veckan kastade jag in handduken. Jag ringde en städfirma och bokade in dem till nu på fredag. Det känns så skönt att vi skall få lägenheten städad! Det jag funderar på nu är om jag ändå borde städa det värsta innan fredag. Tänk om dom anser att det inte är lämpligt att ha tre barn att bo i en sån svinstia? Jag ska väl erkänna att jag faktist dammsugit under soffan idag. Niclas använder just det stället som förvaringsutrymme för sina saker. Tandborste, pusselbitar, klossar..

Såhär såg det ut senast vi storstädade..

IMG_3135IMG_3136

Om livet som fotbollsänka

Publicerat den av Nina MooreLämna en kommentar

Som ni vet har Walter skrivit på med Ac Oulu och kommer att bo där till slutet av oktober. Han var hemma över påsk, men det kan dröja ett tag innan han kan komma hem igen. Säsongen kör igång om tre veckor och det är nu det skall finslipas.

Här på hemmaplan jobbar vi på. Det är stenhårda rutiner som gäller för att få maskineriet att snurra. Mat- och sovtider känns viktigare än någonsin, speciellt för den yngsta i hushållet. Att hålla på rutinerna har gett resultat, nattningen går på ca 30 minuter, han sover som en stock, vaknar 1 gång per natt och somnar för det mesta om direkt. Jada och Casper är så harmoniska två yrväder kan vara, men sover och äter bra. Lite duster har vi ju, men det hör till.

Vi äter frukost tillsammans varje morgon, lyssnar på musik mest hela tiden och har det riktigt nice. Synd bara att dom måste vara i skolan på dagarna. Niclas har det väldigt tråkigt hemma då de är borta, fast han ofta sover bort en stor del av förmiddagen.

IMG_3522

En av oss kämpar väldigt hårt mot sömnen ibland, men får ge sej för det mesta.

IMG_3492

Att bada och pussas är alltid roligt. Idag blev vi alla badade, Niclas skvätte ner hela badrummet och var nära att tömma hela badbunken på vatten.

IMG_3539

Dada behöver inte vara det minsta orolig, vi har läget helt under kontroll här! Jag menar, klockan är 21, alla barn sover, jag har duschat OCH hunnit blogga! Det ni!

7b139cb8-249c-440b-9e51-e7178e25aa8e

240 km till läktaren

Publicerat den av Nina MooreLämna en kommentar

Att vara gift med en fotbollsspelare kan vara riktigt intressant mellan varven. Det är roligt att gå på matcher, barnen tycker att det är roligt och de får lära känna en massa spelare från olika länder. Ibland är det mindre roligt. Som då off – season håller på att övergå i en avslutad karriär om inget vettigt erbjudande dyker upp. Det letas med ljus och lykta, agenter försöker bjuda ut guld och gröna skogar, bara man själv satsar en viss summa i resedokument eller något annat som krävs. Det är en djungel där man aldrig ska lite på någon till 100%. ALLT skall kollas 3 – 4 gånger innan man kan börja ta de på allvar.

Idag flyttade Walter till Uleåborg. Han har skrivit kontrakt med AC Oulu och kommer alltså att bo där tills säsongen tar slut i Oktober.  Jag och Niclas åkte dit med honom för att se till att han kom rätt. Det verkar riktigt bra. Fint bemötande, lite som då han kom till Jaro för tre år sedan. Personen som träffade oss vid lägenheten där han skall bo åtminstone några dagar nu var väldigt trevlig, han frågade om barnen, om hur Walter kommer att klara sej utan sin familj. Han gav adresser till olika ställen, berättade om klubben, berättade om alla som jobbar med klubben.

Det verkar som om en stor del av fotbollsfansen i Uleåborg är riktigt till sej över att ha Walter där. Nu är det bara för honom att leva up till förväntningarna!

IMG_3412

För att läsa hela artikeln kan ni klicka in er på AC Oulus hemsida.

Tillbaka till läktaren

Publicerat den av Nina MooreLämna en kommentar

Det är februari. Ovanligt sent för min man att spela den första matchen för säsongen. I år blev matchdebuten med ett annat lag än Jaro. Nej, det är varken med Chelsea eller Barcelona, fast båda lagen antagligen hade velat ha honom. Han spelade med anrika JBK. I ny tröjnummer, dessutom. Casper ville att han skulle spela med 19, eftersom 15 var upptagen. Det blev 26. En riktigt rolig match att se, JBK vann med hela 8-0 mot PeFF.

Kidsen jublade över att få gå på match i Tellushallen. Nico sov sej igenom första halvleken och de två andra väntade på att Dada skulle göra mål. Han gjorde inget mål, men passade till några.

IMG_3013

Jag är mest imponerad över att han orkade 90 minuter. Och fortfarande orkade le efteråt. Walter, alltså.

Vi lever nog!

Publicerat den av Nina MooreLämna en kommentar

Det har gått 5 dagar sedan Walter åkte iväg. Jag känner att livet rullar på som vanligt, men inte tack vare mej. Det är tack vare min bror. Fina morbror Björn som skjutsat Jada och Casper varje morgon. Niclas och jag har fått sova vidare och kunnat ta det lugnt tills skolorna slutat för dagen och det är dags att hämta de två energiknippena. Utan Björn hade jag antagligen gått sönder. Det hade blivit alldeles för lite sömn för mej, alldeles för stressigt för Niclas och Casper och Jada hade antagligen fått äta micropizza hela veckan.

Vi har haft en bra vecka, minus de sena nätterna. Men imorgon är det fredag och det känns lite som en målgång!

Jada plockade fram vinterjackan i lördags. Det behövdes! Det var svinkallt..

IMG_2302

Casper gör inte mycket annat än spelar fotboll.

IMG_2376

Nico sover. Dagtid, alltså.

IMG_2348

Eller så tycker han att livet är allmänt nice.

IMG_2296

3 dagar till, sen är han hemma. Dada. Vi saknar honom.

 

En lyxig morgon, med lite lyx även till er!

Publicerat den av Nina MooreLämna en kommentar

Jag är ingen tjejig tjej. Jag är en pojkflicka. Jag är det nu, har varit det så länge jag kan minnas och kommer antagligen alltid att vara det. Smink, hår och kläder har aldrig varit ett intresse och det har också gjort att jag aldrig varit speciellt bra på något av det. Senast jag hade lite mer smink var då vi gifte oss för 14 månader sedan.

Idag var annorlunda. Jag inledde min dag med att hälsa på Mary Kay konsulten Susanne i hennes garage. Garage säger jag, men det såg minsann inte ut som vårt garage. Det var mer som en studio med möjlighet att hålla mindre föreläsningar/skolningar/tjejkvällar.

Jag fick sätta mej mitt emot henne och hon guidade mej igenom en vardagssminkning. Jag fattar ännu inte att jag själv fått till den förändring som hände med mitt ganska trötta ansikte. Ni vet, sover man inte ordentligt på 4 månader börjar man se (eller åtminstone känna sej) lite sliten.

Hon gick igenom från grunden, sa vad jag skulle göra, hur jag skulle göra och hur mycket.

Här är före..

IMG_2169

Mary Kay har underbara produkter. Tidigare använde jag dem väldigt flitigt, men då ekonomin började begränsa mer gick jag över till ett annat märke. Nu kommer jag nog att börja använda åtminstone smink från Mary Kay igen.

Den här blev direkt en favorit. Den jämnar ut hudtonen väldigt bra, men känns ändå inte sådär tung som en foundation annars kan kännas.

IMG_2148

Här ser ni lite fler av produkterna.

IMG_2147

Jag är ju som sagt långt ifrån bra på det här, men med rätt handledning gick det långt över förväntan! Och jag lovar, kan jag kan du!

Och här har ni slutresultatet!

IMG_2161

Är du intresserad av en kostnadsfri lektion i hudvård eller smink? Ta kontakt med Susanne och använd koden `​Nina` så lyxar hon till det lite extra för dej!

Om då Jaro vann matcher och jag vann hemma

Publicerat den av Nina MooreLämna en kommentar

Jaro vinner nu. Dom vinner hemmamatcher och dom vinner bortamatcher. Det gör mitt liv lättare. Så mycket lättare. Det är inte lätt att bo med en fotbollsspelare då det går dåligt. Orka lyssna på gnället, om varför det går dåligt, om de egna dåliga prestationerna. Nej, hellre lyssnar jag på en glad make som kommer hem och bara längtat efter sina barn och vill fira tillsammans med sin familj. En make som helt struntar i sovtider efter en vinst, en Walter som bara vill prata fotboll med sin fotbollstokiga son och kanske titta på highlights från matchen.

IMG_2036.JPG

Jag vet inte vem som tog den här bilden, men all cred till den personen! Min man ser lycklig ut, och det gör mej lycklig. Chris, han till vänster om min leende man läste barnens evangelium på Niclas dop i fredags (mer om det en annan gång). Kapten Kula (längst till höger på bilden) firade söndagen med att göra en hattrick mot Grankulla. Jaro vann 5-2.

To my husband

Publicerat den av Nina MooreLämna en kommentar

One year of marriage. It feels longer. It feels like I have known you forever and I could never imagine my life without you by my side. You are truly my soulmate, my best friend and my strongest point of stability in life. I love you with all my heart, and I will keep loving you forever. The love might change character but it will always be there.

IMG_4118

We have been through so much together. This first year of marriage was like a rollercoaster between happiness and sadness, pain and euphoria. It made us stronger, we can honestly say that we can get through anything as long as we do it hand in hand.

Nina&Walter-230

Happy anniversary my love, next year I promise you we will celebrate just the two of us. Although, a day with family, like today, is also a worthy way to celebrate a marriage like ours. After all, our family is one of our biggest blessing in life.