En födelsedagsfest som heter duga

Jag har blivit kidnappad av mina vänner en gång i mitt liv. Då var det dags för möhippa. En av de roligaste dagarna jag varit med om. Jag tänkte aldrig på att det kunde hända igen. Men så gjorde det det. I lördags. Min man, mina vänner och min familj gick verkligen all in med att fira min födelsedag i år. Annika fick mej hemifrån, enkelt var det dessutom. Hon lovade mej hårfärgning och middag. Nåja, jag fick håret färgat och klippt.

IMG_1261

Vi funderade på var vi skulle äta då Mixu dök upp med ballonger. Jag blev så förvånad att jag knappt visste vad jag skulle göra. Jag fick bindel för ögonen och sen körde vi runt i vad som kändes som en evighet. Slutdestinationen var vår sommarstuga. Där väntade vänner och familj med både mat, kaka, blommor, presenter och härlig stämning.

Denna underbara samling människor. Så många nationaliteter, så många olika åldrar och alla bara fungerar tillsammans. Tusen tack för den underbara festen! Vem hade kunnat tro att 34 är värt ett sånt firande?

IMG_1263IMG_1264

Casper och Jada åt glass. Massor med glass. Jag tror Casper vann med hela 5 glasspinnar. Det märktes, kan jag tala om för er. Han fick en sällan skådad sockerfylla och rände runt som en galning.

IMG_1270

IMG_1268

Telluslördag

Det är lite glest med uppdateringar här för tillfället. Jag skyller det på att jag helst skulle sova 20 timmar i dygnet. Då jag inte sover jobbar jag. Eller lagar mat. Eller plockar upp kläder, tvättar kläder, hänger kläder eller viker kläder. Eller söker efter Chelseaskjortan, jumppadräkten, hårbandet eller något annat som ingen har en aning om var finns.

Idag har vi i alla fall spenderat eftermiddagen i Tellushallen. Kidsen tränade med Walter och fick sen vara med och spela med stora pojkarna en stund. Träningen med Walter var allt annat än lätt. Svetten rann och vattenflaskor tömdes. Men roligt hade dom! Kika in på Instagram för att se några korta videosnuttar!

img_1151

Två lyckliga barn och en del av laget som igår vann 8-1 (!!) mot SJK Akademi. Casper skulle fråga Christian, han längst till höger i svart, hur han kunde göra 4 mål på en match, men blygheten tog över. Nu har Walter åkt iväg på bastukväll med laget, kidsen leker och jag tänker lägga mej på soffan. Trevlig lördag på er!

 

Nästan halvvägs, tror jag

Jag börjar sakta men säkert närma mej halvvägs med den här graviditeten. Helt stenkoll på dagar har jag inte, men vecka 18 borde det vara nu. Då jag väntade Casper fick jag så många olika datum att jag nu inte tar det så allvarligt. Casper är dessutom född för tidigt, så det gör datumen ännu mindre intressanta. Jag tar det som det kommer.

Då jag var gravid förra gången var det massor med blivande mammor som definitivt inte skulle ha någon form av bedövning under förlossningen. Sa dom. Jag vet ju inte hur det sen i slutändan gick. Men det var grejen då. Nu har jag inte varit intresserad av hur det har varit de senaste åren, men för min del spelar det absolut lika lite roll som det gjorde då, för 6 år sedan. Jag bestämde då, och jag har samma inställning nu, att finns det bedövning och smärtlindring att få tar jag allt. Precis allt som erbjuds. Varför skall man utsätta sej för en massa smärta om det inte är nödvändig? Speciellt efter att ha varit gravid i nästan 9 månader.

Det jag också fick höra med Casper var att han är stor, antagligen över 4 kg. Riktigt så var det ju inte. 2,8 kg bebis och den minsta människa jag någonsin sett på riktigt. Han var så liten och det kändes otroligt att någon så liten faktist skulle kunna kunna växa till sej och bli snabbare än Blixten McQueen.

Om en vecka ska vi på ultraljud nummer 2. Waltsu kan inte vänta på att få se om det är en flicka eller en pojke. Jag vill bara se att allt är som det ska.

img_1134

Om jag ännu ska jämföra graviditeter kan jag säga att jag känner mej betydligt smidigare den här gången. Magen är dock precis likadan som förra gången. Stor. Säger dom. Som en tvillingmage. Precis som senast. Men jag är väl mer vältränad nu..

… Ni kan sluta skratta nu.

Om fotboll

Vi steg upp tidigt idag. Klockan var 7.00 då alarmet började pipa. Caspers fotbollsträningar var en timme tidigare än vanligt, alltså klockan 8. Suck. Nåja, det fina med det var ju att det inte var så många på träning och de som var där fick träna med varsin boll ganska länge.

Jag var helt säker på att Casper skulle vara den tröttaste av oss alla då det var dags att stiga upp. Han hade en tuff kväll. Först tappade han en tand, precis då han höll på att somna måste han på wc. Sen slog han huvudet i sängbordet och täcket föll på golvet. Klockan var över tie då han äntligen somnade.

Då vi vaknade satt Casper redan i soffan och såg lätt irriterad ut. Lite som att han tänkte att ingen i det här huset respekterar hans träningstider och att han faktist inte har tid att vänta på att alla sjusovare skall vakna och dessutom har han inte fåra frukost ännu. Lite så. Nåja, träningar hann vi till och alla fyra dessutom med frukost nummer ett i magen.

Igår spelade Jaros representationslag cupmatch mot SJK. Det var en otroligt spännande historia. Jaro var tillbakapressade i början, men tog sej ur pressen och kunde gå upp i en 2-0 ledning innan 10 minuter var spelade. Walter gjorde förarbete till båda målen och var dessutom en klippa i försvaret, vänsterback som han är. Det var definitivt en av hans bästa matcher med Jaro! Och om ni frågar mej var han den bästa spelaren i gårdagens match! (ja, jag är kanske lite partisk..)

Att min man väldigt sällan får cred av media är väl inte så konstigt, eftersom fokus sällan brukar ligga på utländska spelare och av någon orsak verkar det förväntas mer av dem. Speciellt då det är egna produkter som gör mål eller spelar bra. Och det är ju på sitt sätt bra. Då inser juniorerna att ja, man kan jobba sej upp i rep. laget och bli den som avgör matcher. Och ja, man kan bli stjärna på hemmaplan. Men ändå. Kom igen nu. Lite öga skulle vara helt okej ibland. Den spelare som imponerat mest på mej då man ser på försäsongen såhär långt är ändå en egen produkt. Adam Vidjeskog. Välkommen hem till Jaro!

img_1534

Två mammor och en bil

Vi börjar vara vana med Helsingfors, Mixu och jag. Igår körde vi fram och tillbaka till Vanda. Vi tappade inte bort oss en enda gång, inte ens längs Ring III. Ja, vi hade gps, eller rättare sagt två, men i alla fall. Vi var stolta. Vi tappade inte ens bort oss då vi var ute och provkörde bilen som efter många om och men och en antagligen gråtande bilförsäljare skulle komma med hem till Jakobstad.

Från början då. Jag snubblade över Toyotan förra veckan då jag började vela angående en bil som vi mer eller mindre redan bestämt oss för att köpa. Den var billigare, den var större och det var den modell jag från början ville ha.

Jag kontaktade bilförsäljaren och reserverade bilen. Igår var det då alltså dags att åka söderut för att hämta den. Det första som hände då vi kom in till bilfirman var att killen frågade om vi kommer från städfirman. Öh, nej, vi är här för att se på en bil som vi reserverat. Han skickade oss till en annan försäljare och gick på lunch. Okej, tänkte vi. Jag hade ju ingen aning om hur försäljaren jag diskuterat med såg ut, men det första som gick genom huvudet på mej var att den där killen är praktikant. Max 18 år gammal, tänkte jag.

Sen visade det sej då att det var just honom jag hade pratat med. Vi fick vänta så länge han var på lunch. Det ska också sägas att vi kom fram ca 5 minuter senare än jag meddelat.

Då vi först såg bilen kunde vi direkt konstatera att den varken var städad, tvättad eller fixad för försäljning på något sätt. Att den inte var tvättad var helt okej, men att försäljaren sitter och säger att den är städad då den på sin höjd dammsugits var lite irriterande. Vinterringarna var dåliga. Riktigt dåliga. Han föreslog att vi skulle växla över ringarna från Hondan, och det skulle ju ha varit toppen. Tydligen hade han ingen rätt att göra en sådan deal, eftersom hans chef sedan sa nej. Det hände en del annat där också och jag blev riktigt irriterade på den där grabben som satt där och trodde att Mixu och jag inte hade en aning om bilar. Efter en stund började han ändå sjunka ner i stolen och insåg tydligen att det här inte kommer att vara en av de smidigaste bilaffärerna i världshistorien. Det dummaste han kom med var ändå att plast lever.

Nåja, jag betalade för bilen, förklarade för spolingen hur man skall behandla folk och och vi åkte därifrån. Han såg direkt gråtfärdig ut då vi körde ut från parkeringen och Mixu var helt säker på att han kommer att ta sej några stärkande drinkar senare den dagen. Om han hade åldern inne.

img_1120

Vi gjorde Ikea på ca 45 minuter, något som för oss är ganska länge att spendera i just den affären och sen styrde vi hemåt med fullpackad bil. Vi stannade i Tammerfors och jag plockade poäng med att köpa hem Arnoldsmunkar.

Bilen då? Jag är supernöjd! Bara de dåliga vinterringarna stör mej.

Då det klarnar lite

Vi har såna där dagar vi går och väntar på här hos oss. Eller ja, jag väntar. Jag vill veta scheman och aktiviteter länge på förhand så att jag ska kunna lägga upp någon typ av plan. Planera föra – hämta, fundera på om vi kan åka iväg hemifrån en dag, planera mina jobbtider och sånt. I slutet på månaden väntar jag på Jaros träningsschema för inkommande månad. Den här tiden på året väntar jag på deras spelschema. Vanligtvis. Nu har det varit så mycket annat att fundera på att jag knappt kommit ihåg att det kommer att komma en division 1 i år också. Gissa min lycka då jag idag fick klicka in mej på ett färskt matchprogram för sommaren 2017!

Om ni vill veta när Jaro spelar sina matcher i sommar kan ni klicka här.

Till Åboborna: I september kommer vi helt säkert till Åbo. Den 22:a, för att vara exakt. Skriv in datumet i kalendrarna, vi vill ha sällskap på matchen! Detta gäller alltså familjen (moster) som inte kommer att ha något annat val än att heja på Jaro, ni som är från Jakobstad och studerar i Åbo, det gäller er också!

Vi kommer kanske i maj också, men det får ni information om senare.

Det som också kan konstateras är, att då det börjar bli babydags hos oss har Jaro massor med matcher. Jag är mest orolig för den där Grankullamatchen.. Om jag minns rätt åkte dom iväg dagen före match i fjol. Beräknat datum är där kring 20:e, men har den här ungen lika bråttom som Casper ligger 9:e ganska nära till hands. Det är långt från Grankulla till Jakobstad om något börjar hända.

Sö 9.7. GrIFK – FF Jaro 18:30

Sö 15.7. FC Honka – FF Jaro 17:00

Ons 19.7. FF Jaro – KPV 18:30

Lö 22.7. FF Jaro – TPS 17:00

Lö 29.7. FC Haka – FF Jaro 17:00

 

Hej från Hesa!

Nu har vi shoppat och ätit hela dagen. Gått fram och tillbaka mellan Kampen och Forum. Vi har haft en jätte bra dag! Vi började naturligtvis med frukost. Sen checkade vi in på hotellet.

Vi träffade Ronaldo och jag erbjöd mej att köpa kalsonger åt Walter. Han ville inte ha. Mixu lovade att hon kan ta hem hela killen, men jag tror inte att varken jag eller Ronaldo skulle få komma in i lägenheten då. Vi hade bett om autograf, men han såg lite upptagen ut, dessutom stod han mitt i det kalla draget. Man stör ju inte då.

img_0990

Vi åt god middag på BBQ Steakhouse i Kampen. Så ootroligt god mat! Vi kommer troligtvis att stinka vitlök ännu nästa vecka, men det var det värt! Mysigt var det dessutom, där på den inglasade terassen.

Mixu har shoppat partyblåsa till morgondagens julfest, jag drog av mej jeansen det första jag gjorde då vi kom tillbaka till hotellet.

img_1002

Här är mina två favoriter från idag!

Dagens bäst: tunneln mellan Kampen, Forum och vårt hotell. Det blåser svinkallt här.

Dagens sämsta: Sura försäljare, kundbetjäning är inget man tycks satsa jätte mycket på här. Med några få undantag.

Mammor på semester

Nu är vi på väg till Helsingfors, Mixu och jag. Skulle det ha varit upp till mej och mitt minne hade jag stått och väntat på tåget i morgon. Mixu tyckte i alla fall att det är lika bra att vi far på samma dag då vi nu en gång har planerat att åka tillsammans och bokat gemensamt hotellrum. Så nu sitter vi alltså på tåget, en natt i Hesa blir det. Det blir tidigt väckning i morgon igen, mitt i natten tåget tillbaka till Jakobstad.

img_0979

Såhär ser vi ut, ifall någon får syn på oss i storstaden, hälsa! Vi moikkar tillbaka!

 

 

Evighetsförkylningen

Jag vill inleda med en varning. Det kommer att förekomma en del gnäll i detta inlägg.

Vi kom hem från Kanarieöarna för ungefär en månad sen. Sen det har jag hostat som en galning, men eftersom svalprovet inte visade något har jag inte fått någon medicin. Jag hämtade Svartskäggets hotmedicin från apoteket och är inne på min andra flaska nu. Te med honung har jag druckit i mängd och massor, värkmedicin har det och också gått en hel del av. Snorat har jag gjort i ungefär en vecka nu. Dessutom har jag en konstant molande huvudvärk och idag kom febern.

Jag sover inte på nätterna, eftersom hostan ALLTID når nya höjder då man lägger sej ner. Och är det inte hostan börjar jag nysa hejdlöst, det rinner ur ögonen och näsan svider av allt snytande.

Vad gör man? Tar det som en kvinna? Orka. Jag vill vara frisk, inte vara den där morsan som däckar kl 16 för att man ju bara e sååå trött. Det är inte jätte enkelt att förklara för kidsen att mamma är lite sjuk. Ännu? Ja, ännu.

Casper och jag hann i alla fall ha lite tumistid innan jag somnade på soffan idag. Vi såg Looney Tunes och Tom&Jerry på Boomerang. Jada och Walter for till Fitness på jumppaträningar. Här kommer en dålig bild.

img_0887

Hollywoodfru-fredag och önskelistan del 9

Det har varit en skön fredag idag. Det gick inte riktigt som vi hade planerat, men resultatet av det blev helt fantastiskt för min del. En önskan som slog in direkt. Att få en eftermiddag egen tid och lite skämma bort sej själv.

Den yngsta i familjen fick håret klippt idag. Han satt som ett ljus, jag har aldrig varit med om ett smidigare genomfört frissabesök. Annika fick klippa i lugn och ro och Casper var nöjd. Så länge hon inte klipper det för kort är han nöjd. I somras höll det på att bli lite olyckligt då morsan ville ha en kortare frilla.

Då vi kom hem meddelade Waltsu att idag blir det Maxifun. Lyckliga kids. Planen var att jag skulle föra dem till Maxifun och sedan fara och få mina naglar fixade och sen  tillbaka till Maxifun. Tidsoptimister som vi är slutade det med att dom fick släppa av mej vid Cosmetique på vägen. Vilken lycka! Efter att naglarna var fixade fick jag sätta mej ner vid Roberts Coffee och dricka kaffe i lugn och ro – ensam! Sen fick jag gå runt vid H&M och Cubus – ensam! Jag kunde prova kläder i lugn och ro, utan att någon stod och trampade utanför provhytten eller hängde i draperiet. Jag träffade en vän som jag hann prata med en stund utan att någon var hungrig eller behövde gå på WC.

Mina naglar blev så otroligt fina! Cosmetique är ett av mina favoritställen i Jakobstad. Skulle jag på riktigt vara Hollywoodrik och ha obegränsat med tid skulle jag antagligen vara där minst en gång i veckan. Nu blir det ganska sällan, men varje gång jag kommer därifrån känner jag mej lite finare, lite fräschare och mycket gladare.

Lite bilder på det och sen loggar jag ut för ikväll. Ha en skön fredagskväll!