Om en söndag

Det kom massor med snö natten till söndag. Våra två yrväder hade redan veckan innan bestämt att dom skall skida med Tarja, så det vara bara att ge sej ut i spåret med moffa och Tarja. Men vilket väder vi fick! Det var helt otroligt vackert. Kidsen stakade på flitigt i spåret, Walter (som vi trodde att vi hade tappat bort där ett tag) skidade 5 km. Inte illa för någon som står andra gången i sitt liv på skidor. Niclas och jag njöt av vädret utan skidor.

IMG_2888

IMG_2886

IMG_2887

IMG_2884

IMG_2882

Efter allt kämpande i de tröga spåren blev det plättkalas hemma hos moffa. Jada och Casper åt plättar med sylt och (mycket) grädde.

 

Den otippade aktiviteten

Man behöver inte vara kärnfysiker för att kunna räkna ut vilka idrotter det är som gäller hos oss. Fotboll, framför allt, redskapsgymnastik och konståkning. Jag har egentligen aldrig funderat speciellt mycket på att det är väldigt begränsat, men så har våra barn inte klagat heller. Nu har dom i alla fall börjat skida med moffa och åtminstone Jada tycker att det är jätte roligt. Casper far mest med för att ha något att göra.

Idag packade vi alla in skidorna i bilen och åkte med moffa till Östanpå skidspår. Niclas sov i vagnen och Waltsu gjorde debut i skidspåret. Efter att nästan ha gett upp redan efter 500 meter kom han igång. Det blev ca 3,5 km för honom och han tyckte till och med att det var roligt!

Här kommer en mörk video..

Jag hann med några var med kidsen innan det var dags att åka hem. Det blir definitivt flera kvällar i skidspåret för vår familj!

Då vi skulle skrinna en stund

Jag och Jada har varit i ishallen idag. Eller skrinnhallen, som det kallas hos oss. Vi skulle bara vara en stund, eftersom hon hade varit och redskapsjumppat hela förmiddagen. Det var tredje gången hon skrinnade. Nya skridskor hade hon dessutom. Jag skrinnade också. Gissar att det är ungefär 5 år sedan jag senast stod på mina konståkningsskridskor. Men det är som att cykla. Man glömmer det aldrig.

Det slutade med att vi skrinnade i 90 minuter. Det gick bara bättre och bättre och då portarna till ismaskinen öppnades hade Jada långt ifrån färdigt. Nåja, det var bara att packa ihop och åka hem. Jag lovade att vi snart far igen.

IMG_2846IMG_2842