6 månader går fort

Niclas bir ett halvt år idag. Det känns overkligt. Att den här 8 kilos ungen för bara 6 månader sedan var en pytteliten bebis på under 3 kilo är helt otroligt. Han verkar älska livet. Han gråter eller gnäller inte i onödan, men babblar i ett då han är vaken. Han har massor med nyanser i rösten och har nu hittat toner som får min hjärna att vibrera. Han sitter ganska stadigt, ålar framåt, svänger sej och leker mer än gärna med sina syskon.

Fötter kan vara så intressanta.

IMG_2872IMG_2869

Han har börjat sova så mycket bättre efter sömnskolan och vi har äntligen fått en chans att njuta av DAGAR tillsammans. Han äter massor, men verkar förbruka mer. Han är aldrig stilla, han vill helst stå upp och älskar då man busar med honom.

 

Om pepparkakor och risgryn

Vi har haft några riktigt sköna dagar nu. Jullov är kanske det bästa av loven. Det är tillräckligt långt för att alla skall hinna vila upp sej, men så pass kort att ingen hinner bli uttråkad.

I förrgår bakade vi pepparkakor, kidsen och jag. Det blev ganska sent innan vi var klara och morgon därpå hade mer än hälften försvunnit ur kaklådan. Det var sen sist och slutligen inte så farligt. Vi promenerade iväg till butiken och köpte mer deg. Nu är dom två bagarna hos moffa och bakar, eftersom vår ugn är full med skinka just nu.

IMG_2815

Det var ju dessutom så underbart väder igår. Jada och Casper var ute nästan hela dagen. Niclas, som annars brukar sova gott och länge i vagnen vaknade efter bara 45 minuter och det första jag tänkte var ”nu är vi tillbaka till vakna nätter”. Natten till idag var inte alls bra. Han sov oroligt och vaknade många gånger. Svaret på varför fick vi dock på morgonen. Två stycken pyttesmå, sylvassa risgryn hade dykt upp. Nu sover ungen som en prins igen.

IMG_2821

Mina tre glädjespridare.

IMG_2824

Foto Jonathan Koivuniemi

Årets julgran

Jag borde antagligen anmäla mina två äldsta barn till nån typ av designtävling. Jag lämnade julgranen helt i deras händer i år. Lampor och glitter hjälpte jag med, men enligt noggranna instruktioner. Och stjärnan skall högs upp. Niclas satt och tittade på med stora ögon.

IMG_2801

Det kan ju hända att det bara är jag som ser hur perfekt den här granen är, men so be it.

Förresten kan jag informera er om att jag är snabbare än Blixten McQueen. Den bedömningen fick jag av Casper 6 år igår. Det är en ära.

Hur gick det med sömnskolan?

Niclas var som sagt i sömnskola förra veckan. 4 nätter blev det, allt som allt. Det skulle kanske ha blivit fler, men eftersom den här mamman inte fixade mer än 4 nätter blev det 4. Från första natten sov han bra där, på barnavdelningen. Han somnade vid ungefär samma tid varje kväll och sov länge.

Jag var lite nervös över hur det skulle gå hemma. Innan vi åkte hem på fredag morgon sa dom till oss att det är sen bara att ringa ifall vi behöver mer sömnskola i ett senare skede. Han är ju ganska liten ännu och det krävs inte jätte mycket för att rytmen skall rubbas och bli upp och ner igen.

Nåja, han har sovit hemma 4 nätter nu och hittills har det gått riktigt bra. Han somnar vid 8, vaknar mellan 1 och 3, äter och somnar om. Efter att han somnat om kan han sova ca 4 timmar till innan han tycker att det räcker. Jag är nöjd. Vi får lite egentid på kvällarna, vi får sova då det är meningen att man ska sova. Tidiga morgnar kan jag leva med.

De här två gick på födelsedagskalas förra veckan. Praktiskt då det är grannen som fyller år.

IMG_2775

Sen har det börjat skidas också. Den ena är riktigt duktig, den andra har inget tålamod alls. Den utan tålamod vill hellre spela fotboll.

IMG_2794

Sömnskola, the sequel

Vi är inne på den tredje natten sömnskola. Idag då vi kom dit var det en helt underbar sköterska som mötte oss. Hon var sådär härligt vimsig men ändå väldigt organiserad. Nico log mot henne direkt och jag känner mej mycket lugnare idag än jag gjorde igår. Han somnade runt 21 (ungefär 2 sekunder efter att jag sagt att vi tar honom med och åker hem) och vi åkte hem.

Men ändå känner jag en liten oro. Hur fixar min lilla mamis att vakna utan mamma där. Känner han sej övergiven, lämnad? Jag vill aldrig att min lilla pys skall känna att jag inte är där för honom. Han som borrar in ansiktet och gör det bekvämt för sej då han är trött. Såna stunder då bara mamma duger. De stunderna är guld värda.

IMG_2765

Sömnskola

Varför sömnskola? Vi var desperata. Niclas hade sovit nattetid några nätter sedan han föddes. Han har svängt dygnet helt och hållet. Han kan sova 6 – 8 timmar i sträck, dagtid, men är den gladaste, piggaste och hungrigaste lilla typen nattetid. Vi har försökt med ALLT. Vi har väckt, försökt hålla vaken, lekt, varit ute, ALLT. Till slut tog våra konster slut och eftersom det inte hjälpte vad vi än gjorde blev det sjukhusets sömnskola.

Men jag trodde inte att det skulle vara så jobbigt. Jag trodde att jag skulle sova den här tiden och att jag inte skulle oroar mej. Den första natten gick bra. Vi lämnade honom på barnavdelningen och åkte hem. Jag kände att han var i goda händer och att jag nu kunde sova gott en natt. Vilket jag också gjorde.

IMG_2761

Idag kändes det annorlunda. Nu kan jag inte sova. Jag känner på mej att han är olycklig och saknar mamma. Han sov relativt bra där förra natten och jag sov som en prinsessa. Men ändå vet jag att om jag inte får bra fiilis då jag hämtar honom i morgon (tidigt) kommer jag inte att fixa en natt till. Personalen är helt underbar, stället är mysigt och på något vis ”hemma”, men fiilisen är fel. Just nu är den så fel.

Kl. 8.30 hämtade jag en pigg liten kille efter första natten. Ändå kan jag inte sova nu.

IMG_2759

Mina två stora

Det positiva med att Niclas sover hela dagarna är att jag har mycket tid för mina stora barn. Idag kändes det extra viktigt. Jada har julfest/Finland 100 år fest i morgon och ville så klart få håret fixat. Casper hade julfest/Finland 100 år fest ikväll och skulle få skjortan struken och även han håret fixat.

Då kidsen kom hem från skolan flätade jag Jadas hår. Hon har tjatat om långt hår länge nu, så idag fick hon det. Såhär blev det. Jag är väldigt nöjd över resultatet. Hennes hår är i mycket bättre skick än för ett år sedan, och det märks tydligt då man flätar. Att jag blivit duktigare är en bonus.

IMG_2732IMG_2735

Sen var det 6-årings tur att ställa sej i ordning för fest.

IMG_2740IMG_2738

Det var en jätte fin fest språkbadsskolan hade ordnat! Nästan så man fick tårar i ögonen mellan varven.